Jag har gjort en budget!

Att göra en budget känns lite som lektion 1 för den som vill downshifta, alltså växla ner och minska sina utgifter – kanske för att göra det lättare att leva på passiva inkomster. Ändå har jag inte gjort någon budget förrän nu.

Hur gör man en budget?

Hur gör man då en budget? Det finns appar för det om man vill. Själv använder jag Excel, trots att jag har ett motstånd mot allt vad tabeller och kolumner heter. Jag vill helst skriva en lång berättelse i Word, där jag resonerar mig fram till hur mycket pengar jag vill göra av med varje månad, ha ha! Men jag inser att Excel nog funkar bättre i det här fallet.

Jag har haft ett Excelark för mina utgifter i typ sju år, men jag har aldrig satt ett tak för hur stora utgifter jag ska ha. Och det är alltså det som är en budget: att man inte bara skriver ner och räknar ut sina utgifter utan också gör en plan i förväg för hur stora utgifterna ska vara varje månad och sedan försöker hålla sig till planen.

Det är vanligt att dela in sin budget i olika typer av utgifter. I mitt fall har jag en flik för varje månad. De olika utgiftstyperna blir kolumner i Excelarket. Under varje kolumn finns en summering av utgifterna av just den typen, och i en rad under summeringen finns den budgeterade summan, alltså den summa som jag max vill använda för varje typ av utgift på en månad. I slutet av året gör jag en årssummering där jag räknar ut årets utgifter.

Utgiftsposter i min budget

Jag har valt att dela upp min budget i de här utgiftstyperna:

  • räkningar
  • boende
  • mat och förbrukningsvaror
  • fröer och plantor
  • transport
  • restaurang och fika på stan
  • apotek, kosttillskott, medicin
  • nöjen, semester, resor
  • böcker, tidningar, kläder, prylar, möbler
  • hus, trädgård, DIY
  • presenter och välgörenhet
  • firman.

Förklaringar till mina utgiftsposter

Nu blir det detaljerat och pratigt – den där långa berättelsen om hur jag resonerar om mina utgifter, med andra ord. 😉 Hoppa bara över det här avsnittet om du inte vill veta alla detaljer.

Som jag ser det är det upp till en själv hur man vill dela upp sina utgifter. Det är inte självklart att just de här posterna ska vara med. Det är inte heller självklart vad som hör till vad. Jag väljer att bara räkna lån och amorteringar som boendekostnader, medan driftskostnader som avloppsservice hamnar under posten med det luddiga namnet “räkningar”. Till räkningar räknar jag alla fasta kostnader som jag har svårt att göra något åt. Egentligen är det nog en vettigare uppdelning att räkna in även avlopp och sådant i boendekostnaderna. Jag får klura på om jag ska flytta på dem.

Fröer och plantor har fått en egen kolumn. Jag vill inte att det ska ingå i matbudgeten, eftersom jag har ett specifikt belopp som jag försöker hålla mig till, och som handlar om att jag vill halvera våra matkostnader för att jag odlar en stor del av vår egen mat. Men jag vill inte heller att det ska ingå i de allmänna husutgifterna, eftersom fröer och plantor är viktiga investeringar – om vi köper ett fruktträd nu så kommer det att minska våra matkostnader längre fram. Till skillnad från ett bord, som inte kommer att ge någon avkastning.

I posten restaurang och fika på stan räknar jag även om jag köper alkohol på Systemet och dricker den hemma. Men eftersom min alkoholkonsumtion är så låg så är alkoholkostnaden ändå noll för det mesta.

Uppdelningen att möbler hamnar i prylar-och-kläder-posten och inte i husposten är inte heller självklar. Jag kan inte ens förklara varför jag gör den uppdelningen; det är bara min magkänsla som säger att det ska vara så. I husposten hamnar saker som trädgårdsredskap, belysning och verktyg. DIY, gör-det-själv, är saker som jag köper för att tillverka eller återbruka, till exempel nålar för att laga kläder eller lim för att limma ihop något som har gått sönder.

Firmans utgifter borde nog inte vara med i min budget. Jag vet att det inte är rekommenderat, men jag har alltid sett det som att det inte är någon skillnad mellan mina privata utgifter och utgifterna för min enskilda firma. Det är ändå jag som måste dra in pengarna. Jag behöver bland annat en dator och mat för att kunna jobba. Alltså måste se till att det finns tillräckligt med pengar för köpa en dator och mat. Om jag inte skulle ha pengar till en dator så måste jag dra ner på alla icke-nödvändiga utgifter, till exempel nöjen, för att spara ihop till en dator. (Och det måste jag göra medan jag fortfarande har en dator, så att jag inte behöver stå utan om den skulle gå sönder.) På så sätt hänger de privata utgifterna ihop med firmans utgifter för mig.

Hur gör man när utgifterna skiljer sig mellan olika månader?

Posten nöjen, semester, resor behandlar jag lite speciellt, eftersom utgifterna kan skilja sig mycket från månad till månad. Jag räknar med att göra av med mer pengar på sommarsemestern. Och jag har även en terminsavgift som jag betalar två gånger om året för en sånggrupp som jag är med i. I min budget har jag skrivit in den summa som gäller för en vanlig månad, alltså en månad när jag inte ska betala terminsavgiften och inte heller har semester eller ska betala för något som jag ska göra på semestern. I Excel-cellen för nöjesbudgeten har jag även skrivit in en kommentar, där jag påminner mig själv om de här speciella tillfällena när jag räknar med extra utgifter, och att det egentliga årssnittet blir högre än det som står i budgeten för en vanlig månad.

Det är roligt att göra en budget!

Trots att jag som sagt har haft Excelarket med mina utgifter i flera år så blev det en helt annan sak nu när jag har en siffra att hålla mig till för varje kolumn. Jag har ett mål! Som kan mätas med en siffra! Jag älskar mätbara mål, så jag blev verkligen peppad av det här. Nu förstår jag äntligen varför folk pratar om att det är bra att göra en budget! Har du en budget? Om inte kan jag verkligen rekommendera dig att testa – kanske blir du lika peppad som jag.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *