Jag vill jobba fyra dagar i veckan

Jag vill jobba fyra dagar i veckan och vara ledig tre. Det tycker jag vore en mycket bättre fördelning av tiden än normens fem dagar. Åtminstone på vintern. På sommarhalvåret är det inte rimligt att jobba så med mina nuvarande självhushållningsambitioner.

I praktiken kan jag absolut dra in de pengar jag behöver på fyra dagar i veckan. Men då hinner jag inte göra jobbet med att ta fram mina produkter (läs: onlinekurser) som ska dra in passiva inkomster. Och eftersom det är ett av mina viktigaste långsiktiga mål behöver jag lägga tid på det.

Så istället för att jobba fyra dagar i veckan och vara nöjd med det så jobbar jag fem dagar i veckan (plus odlar på helgerna) för att jag tror att det på sikt kommer att leda till att jag kan jobba fyra dagar i veckan. Ha ha, helt galet ju!

Så hur tänker jag?

Anledningen till att jag gör så här är att jag ser mer uppsida med att skaffa passiva inkomster. Alltså: min insats är att jag lägger kanske en dag i veckan på att jobba med det. Men jag ser framför mig en chans att vinna mer än en dag i veckan. I vinstpotten ser jag ännu mer ledig tid och dessutom ökade inkomster. Så därför blir det värt den tiden jag lägger ner nu.

Det är som med investeringar: om jag gör en investering som innebär hög risk så kan det vara värt det för att uppsidan är större än nersidan. För att ta ett konkret exempel: Jag köper en aktie eller något annat värdepapper för 5 000 kronor för att jag ser framför mig att jag kan göra en vinst på 50 000 kronor. Nersidan är då att jag kan förlora 5 000 kronor. Uppsidan är att jag kan tjäna 50 000 kronor. Och då blir det värt risken att göra investeringen.

Så ser jag på den tid jag lägger ner på att skapa passiva inkomster. Jag lägger ner tid för att få inkomster som på sikt är skalbara och kan ge mycket mer pengar än den tid som jag lägger ner nu. Dessutom tycker jag att det är himla roligt att jobba med mina egna projekt. Därför jobbar jag fem dagar i veckan och drömmer om att jobba fyra dagar i veckan i stället för att bara jobba fyra dagar i veckan på en gång.

Glada hälsningar
Jenny Forsberg

Jag har haft köpstopp i ett halvår

Nu har jag haft köpstopp i ett halvår och därmed sätter jag punkt för det.

Jag var mycket medveten om min konsumtion redan innan, men köpstoppet fick mig att tänka till ytterligare, och det gillar jag verkligen. Det jag däremot inte alls gillar var att det gav mig dåligt samvete över de tre saker som jag faktiskt köpte under köpstoppet. Trots att det ingick i mina regler att jag fick köpa dem.

De tre saker som jag köpte och som kändes fel att köpa och samtidigt säga att jag hade köpstopp var:

  • en begagnad IBC-tank (En plasttank som är 1 kubikmeter. Vi köpte den på Blocket och ska ha den att samla regnvatten i till odlingarna.)
  • en matberedare när den gamla gick sönder
  • ett gäng nya trosor.

Det är bra att det blir så tydligt för mig vilka saker jag köpte som jag reagerade på. Om jag skulle vara hållbar och konsumtionsfri fullt ut skulle lösningarna vara något i stil med:

  • bygg en damm att samla regnvatten i
  • använd inte elektriska hushållsapparater (dela/finfördela maten med kniv, rivjärn, mandolin och så vidare och lev utan smoothies och liknande)
  • sy egna underkläder – alternativt anlita någon i min geografiska närhet för att hjälpa mig med det eftersom jag inte kan hantera en symaskin och det verkar omständligt att sy nya plagg för hand (?). Använd tyg i form av överblivna stuvbitar eller andra textilier som har gjort sitt.

Där är jag inte än. Men kanske kommer jag dit någon gång?

Min slutsats blir att jag inte ska kalla det för köpstopp, eftersom det tydligen ger mig dåligt samvete, men jag jag ska sträva efter att leva mycket nära köpstoppslivsstilen ändå.

Men alltså: ett halvårs köpstopp! Bra jobbat, Jenny!

Hur ska jag göra framöver?

Jag vill konsumera så lite som möjligt även framöver. Jag kommer att köpa det här:

  • mat (fast jag vill ju odla så mycket som möjligt själv)
  • förbrukningsvaror (dit räknar jag till exempel underkläder)
  • DIY-grejer (alltså sånt jag behöver för att laga saker)
  • fröer och annat utsäde, plantor, träd
  • saker som jag behöver för att sköta vardagen/odlingen/huset/jobbet (främst för att byta ut något som är trasigt, men tänk till först – kan jag laga eller klara mig utan?)
  • nöjen, upplevelser och kunskap (i en framtid utan pandemi inkluderar det att ibland fika på stan eller äta på restaurang)
  • en gång per år: böcker. Främst referenslitteratur om självhushållning, odling etc. – böcker som jag vill äga för att kunna återkomma till snarare än behöva låna på bibblan varje gång jag behöver dem. (Förhoppningen är att komma till ett läge där jag har det referensbibliotek jag behöver så att jag inte behöver köpa mer. Jag vet inte om det är en rimlig förhoppning.)
  • någon enstaka bok vid andra tillfällen på året för att stödja en författare, till exempel i samband med en releasefest.

Det här är en livsstil som jag hoppas kunna fortsätta med. Jag kommer inte att kalla det för köpstopp, även om det är nära de regler jag hade under mitt köpstopp – det är bara böckerna som skiljer.

Glada hälsningar
Jenny Forsberg

Avsätt pengar till buffert innan du investerar

För dig som har investeringar som (en del av) din passiva inkomst är mitt tips att först spara ihop till en buffert innan du börjar investera. Alla investeringar är förknippade med risk. Det betyder att pengar som du investerar, till exempel på börsen, kan du förlora. Därför ska du bara investera pengar som du vet att du kan klara dig utan.

Hur stor buffert ska man ha?

Det råder delade meningar om hur stor buffert som är bra att ha, men mellan två och sex månadslöner kan vara ett mål att sikta på. Hur stor buffert du behöver beror på många saker, till exempel din familjesituation och om du är anställd eller egenföretagare.

Vad ska jag ha en buffert till?

Vad du kan behöva pengar till varierar förstås också beroende på din livssituation. Med en buffert har du pengar för till exempel

  • oväntade utgifter
  • planerade utgifter, till exempel nya vitvaror
  • om du skulle få sänkt inkomst tillfälligt eller permanent, kanske i samband med en sjukskrivning eller arbetslöshet.

Du kan förstås också ha en buffert för roliga saker som semester.

Har du ett kapital eller börjar du från början?

Har du redan ett visst kapital i form av pengar på ett sparkonto eller liknande och nu vill du komma igång och investera? Avsätt då delar av kapitalet till en buffert. Det innebär att du inte investerar de pengarna utan bara låter dem ligga kvar på kontot.

Har du inget kapital men är sugen på att komma igång och investera? Starta ett konto och börja spara ihop till en buffert först. Ett månadssparande är för många ett bra sätt att se till att sparandet blir av. Då dras pengarna från kontot direkt. När du har fått ihop till din buffert startar du ett nytt konto som du använder för att investera.

Men jag vill ju investera pengarna jag sparar!

För många av oss är investerandet själva motivationen till att spara. Det är roligt att få investera pengarna och se hur de börjar växa. Att bara sätta in pengarna på ett sparkonto är helt enkelt för tråkigt. Då vill du hellre spendera dem. Om du känner så kan det vara ett alternativ att starta två parallella sparanden. Ett som du investerar och ett som du har som buffert. Då får du börja investera dina pengar på en gång, samtidigt som du bygger upp en buffert parallellt.

Glada hälsningar
Jenny Forsberg

Jennys skugga i snön. Hon har höjt handen till en hälsning.
Hej buffert! 🙂

Jobba platsoberoende

Att jobba platsoberoende är något som jag har varit inne på i många år. Så länge jag har en internetuppkoppling så kan jag ta min bärbara dator och jobba var som helst. Den som känner mig eller har följt mig ett tag vet att jag tidigare brukade tillbringa delar av vintern på sydligare breddgrader. (Det här var innan jag hade fattat att vi inte kan fortsätta flyga när vi är mitt i en klimatkris. Och även ett par vintrar efter att jag hade fattat det men inte klarade av att göra slut med La Gomera, mitt andra hem och vintertillhåll.)

Men nu då – är mitt jobb platsoberoende eller inte?

I pandemilivet är jag bara hemma, och det där med att jobba platsoberoende känns vid en första anblick inte så viktigt för närvarande. Dessutom bygger min självhushållning på att jag befinner mig på just den här platsen. Jag lägger massor av tid och energi på att bygga upp en odling som finns just här. (Även om självhushållningen också består i att skaffa mig kunskaper som jag kan använda hyfsat platsoberoende, till exempel om att plocka vilda växter eller laga kläder.)

Samtidigt är det just platsoberoendet som gör att jag kan sitta hemma och jobba. Det var det som gjorde att jag kunde flytta ut på landet. Jag är inte beroende av att vara nära mina kunder, så jag kan sitta i skogen i Ärla och jobba fast de flesta av kunderna är i Stockholm.

Mina onlinekurser är inte bara platsoberoende utan även tidsoberoende, åtminstone de kurser som är helt webbaserade och inte kräver någon återkoppling från mig. De är frikopplade från tiden som jag arbetar. Det är därför jag kallar det passiv inkomst. Du kan lära dig att skriva bättre texter i jobbet med hjälp av min kurs Skriv tydliga texter utan att jag är på en viss plats eller lägger ner ett visst antal timmar. Det jobbet har jag redan gjort i förväg – nu kan både du och jag njuta frukterna av det. Bra va!🙂

Mina tre ben är olika platsberoende

Summa summarum ser det ut så här för de tre ben som utgör mitt jobb och mina inkomster:

  • språkkonsultuppdrag:  beroende av tid men inte plats
  • onlinekurser och andra passiva inkomster: varken beroende av tid eller plats
  • självhushållning: delvis mycket beroende av plats.

Glada hälsningar
Jenny Forsberg

Riktigt så här platsoberoende är jag inte – det där med internetuppkoppling är en bra grej 🙂

Så vill jag öka mina passiva inkomster framöver

När jag skrev inlägget där jag sammanfattade mina passiva inkomster 2020 klurade jag också på hur jag vill öka mina passiva inkomster framöver. I det här upplägget tar jag upp några saker som jag har planerat.

Ta fram en ny onlinekurs: Den snälla företagaren

Jag håller på att omvandla min bok Den snälla företagaren till en onlinekurs. Det blir en kurs för den som driver eget företag – soloföretag eller med några anställda – och som vill lära sig hur man kan driva ett framgångsrikt företag genom att vara snäll. (Japp, faktiskt!)

Lansera och marknadsföra Den snälla företagaren

Om jag lyckas bli klar med den onlinekursen någon gång behöver jag förstås lansera den. Tanken är att det ska ske i april. I år alltså. Det känns just nu helt orimligt 🙂 Och sedan ska jag jobba med att marknadsföra den framöver.

Jobba med SEO – sökmotoroptimering

Jag jobbar kontinuerligt med SEO, sökmotoroptimering, så att onlinekurserna säljer av sig själva. Det låter kanske för bra för att vara sant, men det är faktiskt exakt så det fungerar idag. Mina onlinekurser som ligger på min firma Klartexts webbplats säljer för att människor hittar dit när de googlar. Där har jag jobbat bra och länge med SEO. Framöver behöver jag få det att fungera även för onlinekurser som inte passar in på den webbplatsen.

Skicka vidare fler uppdrag till andra konsulter

En plan jag har är att skicka vidare fler uppdrag till andra examinerade språkkonsulter, och därmed få in mer hittelön på uppdrag (i inlägget om mina passiva inkomster 2020 nämnde jag hittelön om du undrar vad jag menar). Tanken är att genom att jag har växlat ner och har mindre utgifter kan jag jobba mindre med konsultuppdrag och därmed frigöra mer tid till att jobba med mina passiva inkomster. Och dessutom få mer passiv inkomst i och med att jag tar hittelön på de uppdragen.

Sälja och marknadsföra mina befintliga onlinekurser

Jag vill verkligen jobba mer med att sälja och marknadsföra de onlinekurser jag redan har, särskilt Skriv tydliga texter. Jag har några specifika saker som jag vill jobba med, men tiden räcker tyvärr inte till. Kanske någon gång snart 😉

Ta fram en onlinekurs tillsammans med en bok eller två

Jag vill påbörja ett stort projekt med vad jag just nu tror blir en eller två onlinekurser och en bok. Men vem vet. Det här hoppas jag kunna påbörja vintern 2021/2022. I självhushållningstillvaron som jag lever nu finns det nämligen ingen tid för att jobba med produktutveckling under sommarhalvåret.

Ta fram en medlemssida

På lång sikt är jag sugen på att ta fram en medlemssida, som kanske, kanske inte, hör ihop med onlinekursen/boken/böckerna ovan. Jag vet dock inte riktigt i hur hög grad det skulle bli passiv inkomst och hur mycket jag skulle behöva jobba med sidan på regelbunden basis för att hålla den flytande. Men det här ligger så långt fram i tiden att det nog kommer att ändra inriktning flera gånger till innan jag ens hinner börja med det.

På sikt skriva fler fackböcker

Skriva fler fackböcker vill jag ju också. Jag har ingen specifik plan just nu, och det är väl tur eftersom alla de andra planerna i det här inlägget har högre prioritet 😉

Glada hälsningar
Jenny Forsberg

järnvägsspår
Ja, det var det. Lätt som en plätt, eller hur! Bara att följa spåret 🙂

Mina passiva inkomster 2020

Passiva inkomster 2020 – dags för en summering. Så här ser mina passiva inkomster ut för 2020:

Jenny Forsbergs passiva inkomster år 2020

Som du ser i diagrammet är onlinekurser min främsta källa till passiva inkomster, och då särskilt min kurs Skriv tydliga texter, som är en kurs för den som skriver texter i jobbet och vill bli bättre på det.

Onlinekurserna i diagrammet är helt automatiserade, det vill säga jag har tagit fram dem i förväg och jag är inte inblandad under tiden som en kursdeltagare går kursen. Det är det som gör dem till passiv inkomst. Det behövs ingen handpåläggning från mig för att kurserna ska ge inkomster. Även köpprocessen är automatiserad, det vill säga jag behöver inte göra något för att ta betalt för kurserna, utan kursdeltagaren klickar på en köpknapp, betalar kursen med kort och blir insläppt i kursen. Och jag får ett kvitto på mejl som jag kan använda i min bokföring.

Jag har även en version av onlinekursen Skriv tydliga texter där det ingår återkoppling från mig, men den är inte inräknad här, eftersom den inkomsten inte är passiv utan kräver att jag lägger ner tid för att läsa kursdeltagarens texter och ge återkoppling.

“Hittelön på uppdrag” innebär att jag har en deal med några andra frilansare om att jag skickar vidare uppdrag som jag inte kan eller vill göra till dem. Och så tar jag en hittelön på det, eftersom det var min marknadsföring som ledde till att jag fick in uppdraget.

Jag har utgifter som är kopplade till de passiva inkomsterna

En utgift som är direkt kopplad till mina passiva inkomster är verktyget Simplero, som jag använder för mina onlinekurser. För det betalar jag ungefär 15 000 kronor per år. Det är en utgift som jag inte skulle ha om jag inte hade onlinekurserna. Därför behöver jag dra av den från summan för de passiva inkomsterna.

Mina passiva inkomster har ökat

Mina passiva inkomster har ökat det senaste året. Eller rättare sagt, de är tillbaka på samma nivå som 2017 och 2018, men har ökat från 2019, som var ett dåligt passiv inkomst-år för mig.

När jag summerade 2019 sa jag att jag hade en månadslön i passiv inkomst. En månadslön om året alltså. En tolftedel av en årslön. Men efter avdraget för Simplero blev det inte en månadslön kvar.

När jag summerar 2020 har jag en månadslön i passiv inkomst efter att ha dragit av kostnaden för Simplero. Och den här gången är det dessutom en månadslön som jag nog skulle vara nöjd med om jag var anställd. Yay! En klar förbättring. (Ja, jag är medvetet luddig och avstår från att nämna belopp, fast jag egentligen skulle vilja vara explicit med det. Pga orsaker, som det brukar heta.)

Passiva inkomster från böcker är på samma nivå

Mina passiva inkomster från böcker är på ungefär samma nivå som förra året. Eller snäppet högre faktiskt, men det är för att jag det här året fick royalty för en bok som inte gav något förra året eftersom redan jag hade fått de pengarna i förskott. (Royalty är pengarna du får om du har skrivit en bok som är utgivet av ett förlag, i form av en viss procent av försäljningspriset för varje bok. Det är det som är författarens lön.)

Eftersom jag inte skriver några nya böcker just nu är mina inkomster från böcker på en fortsatt låg nivå. Jag har slutat skriva romaner, men jag hoppas att jag kommer att skriva fler fackböcker framöver, så att jag kan fortsätta ha passiva inkomster även från böcker.

Med lägre utgifter räcker de passiva inkomsterna längre

Under 2020 har jag jobbat hårt med att minska mina utgifter för att kunna leva på mindre pengar, till exempel genom att odla en stor del av vår mat. (Instagram är det bästa stället att följa mig om du vill veta mer om vad jag gör med odling och självhushållning.) Livet blir så mycket enklare om man behärskar konsten att leva på lite pengar. Det här har jag skrivit om här på bloggen tidigare, till exempel i de här inläggen:

Eftersom jag inte längre kan flyga på grund av den pågående klimatkrisen har jag dessutom inte längre några extra utgifter på vintern för att resa till och bo i mitt vintertillhåll. Allt det här sammantaget gör att jag absolut kan leva i två månader på de passiva inkomster jag har dragit in under 2020. Just nu under pandemin, när jag knappt har några utgifter för vare sig transporter eller nöjen skulle jag nog kunna hanka mig fram i tre månader på de här pengarna. Men vi säger två. Det betyder att jag har en sjättedel, eller 17 procent, av de inkomster jag behöver i form av passiva inkomster. Inte dumt alls ändå. Och då har jag ändå inte räknat med investeringar.

Mina passiva inkomster i form av investeringar

Förutom de passiva inkomster som är med i diagrammet ovan har jag även avkastning från investeringar. Jag vet aldrig hur jag ska räkna dem, eftersom jag inte har tagit hem vinsten. Pengarna är alltså fortfarande investerade och kan när som helst sjunka i värde. Och utdelningsaktier har jag nästan inga alls, så det ger inte heller något att räkna med utdelningar i mitt diagram ovan.

Jag kan i alla fall berätta att om jag tittar in på översikten på mina konton på Avanza så säger den att jag har gjort en vinst på 51,68 procent 2020. Det är ju hur bra som helst! Hur gick det till? Jag som grämde mig över att jag missade att köpa i coronadippen i våras. Alltså, börsen gjorde en rejäl dipp i mars, när det blev uppenbart att pandemisituationen var på allvar. Jag köpte ingenting då, eftersom jag var helt – alltså verkligen helt – säker på att börsen skulle gå ner mer. När det vände upp var jag fortfarande säker på att det bara var tillfälligt, och att det skulle komma en ny dipp. Och då skulle jag köpa. Men det gjorde det inte. Ändå lyckades jag tydligen få mina pengar att växa med över 50 procent! Som tur var hade jag inte så mycket pengar att handla för vid tidpunkten för dippen, så jag hade knappast tjänat storkovan ändå. Men det hade känts bra att ha gjort rätt 🙂

En del av mina pengar, alltså inräknade i de femtioen procenten, har jag på ett konto som jag kallar miljöportföljen. Där har jag aktier i förnybara bränslen och andra företag som jag bedömer gör bra grejer för klimatet. Den portföljen har gått upp med 59,37 procent under året. Ännu bättre avkastning där alltså. Överlag tycker jag mig höra från många nu att hållbara investeringar går bättre än andra investeringar. Heja!

Jag har inte räknat med solelsproduktion

Vi lät sätta upp solceller på vårt hus i samband med att vi flyttade. Det gör att vi producerar el, åtminstone halva året, vilket ju också kan ses som en passiv inkomst. Jag väljer att inte räkna med det i min uträkning av passiva inkomster. Dels ser jag det snarare som en minskning av utgifterna än som en inkomst – det handlar mer om att vi har noll i utgifter för el än att vi får in pengar från solcellerna. Dels kan man hävda att det inte är en inkomst så länge vi fortfarande ligger på minus efter inköpet av solcellerna. Det går självklart att argumentera både för och mot att räkna det här som en inkomst. Jag väljer att inte räkna det, men jag vill ändå nämna det.

Jag vill att mina passiva inkomster ska fortsätta öka

Det känns superkul att mina passiva inkomster har ökat igen efter dippen 2019, men självklart vill jag ha mer! Jag får bestämt skriva ett separat inlägg snart om hur jag planerar att jobba med det framöver

Det här var en sammanfattning av mina passiva inkomster 2020. Vad har du för passiva inkomster? Eller vilka skulle du vilja ha?

Klartexts kontor. Det är här jag skapar mina passiva inkomster.

Glada hälsningar
Jenny Forsberg

Mitt bästa sätt att få passiv inkomst

Hittills är onlinekurser det som har fungerat bäst för mig när det gäller att skapa passiv inkomst. Jag har just nu fyra kurser som ger mig passiva inkomster. Den som säljer mest är Skriv tydliga texter, som är en kurs för den som skriver texter i jobbet och vill bli bättre på det.

Olika passiva inkomster passar olika försäljningskanaler

Det är absolut inte självklart att det är onlinekurser som fungerar för alla som vill ha passiva inkomster. Jag kan bara berätta hur det är för mig. Vad som fungerar bäst för dig kan till exempel bero på vilka försäljningskanaler du använder.

Min främsta försäljningskanal är mitt företag Klartexts webbplats, där jag har jobbat mycket med SEO, sökmotoroptimering, så att många hittar dit. Om din främsta försäljningskanal är ett Instagramkonto kanske det är en annan typ av passiva inkomster som säljer där. Om du är social och bra på att nätverka fysiskt (när det inte är pandemi alltså) kanske du är en hejare på att sälja fysiska böcker, och då kan böcker vara din främsta passiva inkomst.

Göra mer av det som går bra eller satsa på olika?

Något som jag alltid frågar mig är om jag ska satsa mer på den typ av passiva inkomst som går bäst, alltså onlinekurser, eller om jag snarare vill vara noga med att inte lägga alla ägg i samma korg. I slutänden landar jag i något mesigt mellanting. Jag vill både sprida mina risker så mycket det går och lägga mest krut på det som säljer bäst. Kanske är det en av anledningarna till att jag ofta är splittrad och försöker göra för mycket. Du får helt enkelt utgå från din situation och vad som är viktigast för dig.

Så var landar jag? Det här är mina kommande två projekt:

  1. En onlinekurs där en stor del av materialet redan finns. Jag ska jobba med kursen de här vintern och hoppas kunna lansera till våren.
  2. Ett projekt som just nu ser ut att bli både en onlinekurs (eller två?) och en bok. Planen är att börja jobba med det här på allvar nästa vinter, men med tanke på allt annat jag också har för mig (bland annat odling och självhushållning som tar en stor del av min tid, särskilt under sommarhalvåret) så är det tyvärr låååångt kvar tills jag kan lansera något.

En hel del fokus på onlinekurs alltså. Vi får se om jag skohornar in lite andra passiva inkomster-jobb på sidan om 🙂

Huvudet upp och fötterna ner –eller hur var det nu?

Glada hälsningar
Jenny Forsberg

Jag har köpstopp

Från och med den 26 augusti 2020 har jag köpstopp. Varför då? Och vilka regler gäller egentligen för den som vill ha köpstopp? I det här inlägget berättar jag hur jag ser på det.

Varför har jag köpstopp?

Jag är knappast någon shopoholic. Tvärtom har jag de senaste åren blivit mycket medveten om min konsumtion. Men under en period sedan vi flyttade förra sommaren har jag konsumerat betydligt mer än jag vill. Vi köpte en många grejer till huset och tomten i början, typ möbler, belysning och sådant, och det känns helt okej i samband med en flytt.

Det som kändes jobbigt var att den här ökade konsumtionen fortsatte ända fram till i somras, alltså ett år efter flytten. Jag köpte nya saker för att komma igång med odlingen och slippa vänta i flera år innan jag kan få till någon självhushållning att tala om. Jag har köpt krukor, tunnelväxthus, trädgårdsredskap och jord för att komma igång att odla. Jag har inte samlat växtmaterial på hög för att sedan vänta i något år eller två tills det har blivit jord (eller jo, nu gör jag det, men jag fuskade och köpte jord för att komma igång). Jag har inte väntat tills jag hittar alla trädgårdsredskap begagnade. Och så vidare.

Sedan i vårvintras någon gång har jag stört mig på den här ökade konsumtionen hos mig, och det gjorde mig sugen på att ha ett köpstopp. Jag hade tänkt att köra från det kommande årsskiftet, men så började jag ställa mig frågan “Vad hindrar mig från att ha köpstopp nu på en gång?” och så upptäckte jag att jag hade gjort de investeringar i odlingen som jag upplevde som nödvändiga för tillfället, och att det det inte fanns något hinder. Så jag körde igång.

Varför har jag köpstopp?

För mig är köpstoppet en del i min strävan att växla ner och leva på mindre. Jag vill konsumera mindre för att spara pengar och för att minska mitt klimatavtryck.

Spara pengar vill jag göra för att ju mindre pengar jag gör av med, desto mindre behöver jag dra in. Det ger mig som egenföretagare större trygghet och frihet och gör det lättare för mig att leva till större del på passiva inkomster. Om jag har lägre utgifter kan jag dessutom både amortera mer på huslånet (vilket ger ännu lägre utgifter på sikt) och investera mer (vilket ger mer passiva inkomster på sikt).

Regler för mitt köpstopp

Det bästa med att ha ett köpstopp är att du sätter dina egna regler. Reglerna beror förstås på vad målet med köpstoppet är. För mig är det alltså både att minska utgifterna och att minska onödig konsumtion. Jag har satt upp följande undantag i mitt köpstopp:

Jag får konsumera

  • mat
  • förbrukningsvaror
  • fröer, plantor och liknande
  • nöjen, upplevelser och kunskap
  • med eftertanke: sådant som jag behöver för att sköta vardagen/odlingen/jobbet, det gäller särskilt om något går sönder.

Mat är självklart för mig att jag får köpa. Även om jag har ambitionen att odla och samla en stor del av hushållets mat så behöver vi fortfarande köpa en del. Och så länge det finns matbutiker så kommer jag aldrig att komma ner till nollkonsumtion av mat.

Vad som ingår i förbrukningsvaror kan diskuteras. Jag vet att en del tycker att till exempel strumpor och underkläder ingår där. Jag har ett bra förråd av sådant just nu, så om mitt köpstopp bara varar några månader blir det inga problem. Om jag skulle ha köpstopp i ett helt år vet jag inte om jag skulle klara mig. I förbrukningsvaror räknar jag även in material som jag behöver för att laga sådant som jag redan har, till exempel om jag skulle behöva köpa lim, sytråd, silvertejp, men även en pryl som man inte förbrukar men använder för att laga saker, säg ett bryne att slipa lien med. (Det har vi redan, men bara för att ge ett exempel.)

Att jag får köpa fröer, plantor och så vidare känns också självklart för mig. Det är ju mat. Eller, det är en investering i något som ska bli mat längre fram. Att snåla in på sådant vore dumt när mitt mål är att odla en stor del av vår egen mat.

Nöjen och upplevelser. Här räknar jag in sådant som att gå på bio och konserter, kanske hyra en stuga någonstans på sommarsemestern, åka på yogafestival, sjunga, dansa och sånt där som jag gjorde mer när jag bodde i Stockholm men inte gör så mycket nu när jag bor på landet. Äta på restaurang och fika på stan räknas också till nöjen. Det här är generellt något som jag gärna lägger pengar på, men nu i pandemitider är nöjeskontot ganska nära noll. Dessutom har jag, även utan corona, satt en budget för det här som bygger på att jag i den här perioden i livet har mer fokus på att växla ner än på att roa mig. Alltså: den här typen av upplevelser ingår inte i mitt köpstopp, men just nu lägger jag nästan inga pengar här ändå.

Sådant som jag behöver för att sköta odlingen/vardagen/jobbet. Här tänker jag främst på om något går sönder. Både min dator och min telefon är fyra år gamla. Om någon av dem går sönder kommer jag att köpa en ny. Men det kan även vara något som jag verkligen behöver för att kunna komma vidare med odling eller något annat. Men först ska jag fundera både ett och två varv på om jag kan laga det som är trasigt, använda något jag redan har eller jobba runt det utan att behöva köpa något nytt.

Något som jag inte vet hur jag ska hantera är presenter. Eftersom jag nästan inte träffar någon nu under pandemin så kommer nog inte behovet att uppstå så ofta. Jag firar inte jul, så julklappar är en icke-fråga för mig. Men om jag vill eller behöver ge bort en present tycker jag att det bästa skulle vara att ge något hemgjort ätbart. Det är dock inte alls säkert att jag skulle tycka att det passade i alla lägen.

Hur länge har jag köpstopp?

Jag har inte bestämt hur långt mitt köpstopp ska vara. När jag startade tänkte jag att ett absolut minimum för att ens kunna kalla det för ett köpstopp är en månad, och det har ju redan passerat med råge. Kanske kör jag till årsskiftet?

Något som jag skulle vilja köpa är böcker – det är särskilt en odlingsbok jag tänker på. Jag beställde en hög böcker i våras, och då tänkte jag att jag ska begränsa mina bokköp till en gång om året, och då köpa kanske 5–10 böcker. Till vardags lånar jag nästan alla böcker på biblioteket. Jag köper en bok för att stödja en författarkollega när jag är på bokrelease, böcker som jag behöver ha i mitt referensbibliotek (på sistone mest självhushållningsböcker, men det kan även vara ordböcker och liknande) och ibland om jag letar efter en bok som inte finns på bibblan. Om jag skulle köra ett långt köpstopp vill jag nog göra ett undantag för att beställa böcker vid ett tillfälle under våren.

Tvivel: är köpstopp verkligen rätt för mig?

Men jag har ett erkännande att göra: jag har börjat tvivla. Är köpstopp verkligen rätt för mig? Bakgrunden till mina tvivel är att jag under de här två månaderna har gjort två inköp som hör till den sista punkten i min undandagslista, alltså sådant som jag behöver för att sköta odlingen/vardagen/jobbet. Jag, eller snarare mitt hushåll, alltså jag plus maken, har köpt:

  1. En IBC-tank. Alltså en sån där stor kubformad, kubikmeter stor tank. Vi ska ha den till att samla vatten till odlingen. Vi har haft en bevakning på Blocket i typ ett år, och nu dök det upp en, och säljaren kunde till och med tänka sig att köra hem den till oss! Det hade inte funnits någon mening med att stå över den chansen och i stället köpa en tank vid ett senare tillfälle, när jag inte har köpstopp längre.
  2. En matberedare, eftersom den vi hade gick sönder. Vi använder matberedaren varje dag. Självklart går det att leva utan; man kan till och med se det som att det är en del i självhushållningen att vänja sig vid att bara använda redskap som inte behöver el. Men där är jag inte än, så jag klickade hem en ny matberedare.

De här två inköpen får mig alltså att tvivla. Det känns inte som om jag har köpstopp på riktigt om jag tillåter mig att köpa saker på det här sättet. Jag känner att det är fusk. Kanske är köpstopp inte min grej? Kanske ska jag bara inte kalla det köpstopp, utan se det som att jag försöker att konsumera så lite som möjligt – vilket ju är det jag gör ändå, även innan jag gick in i det här köpstoppet. Jag vet inte. Jag får klura vidare på det här, helt enkelt.

Jenny Forsberg med skogen i bakgrunden.
I skogen är det lätt att ha köpstopp.

Glada hälsningar
Jenny Forsberg

Jag har gjort en budget!

Att göra en budget känns lite som lektion 1 för den som vill downshifta, alltså växla ner och minska sina utgifter – kanske för att göra det lättare att leva på passiva inkomster. Ändå har jag inte gjort någon budget förrän nu.

Hur gör man en budget?

Hur gör man då en budget? Det finns appar för det om man vill. Själv använder jag Excel, trots att jag har ett motstånd mot allt vad tabeller och kolumner heter. Jag vill helst skriva en lång berättelse i Word, där jag resonerar mig fram till hur mycket pengar jag vill göra av med varje månad, ha ha! Men jag inser att Excel nog funkar bättre i det här fallet.

Jag har haft ett Excelark för mina utgifter i typ sju år, men jag har aldrig satt ett tak för hur stora utgifter jag ska ha. Och det är alltså det som är en budget: att man inte bara skriver ner och räknar ut sina utgifter utan också gör en plan i förväg för hur stora utgifterna ska vara varje månad och sedan försöker hålla sig till planen.

Det är vanligt att dela in sin budget i olika typer av utgifter. I mitt fall har jag en flik för varje månad. De olika utgiftstyperna blir kolumner i Excelarket. Under varje kolumn finns en summering av utgifterna av just den typen, och i en rad under summeringen finns den budgeterade summan, alltså den summa som jag max vill använda för varje typ av utgift på en månad. I slutet av året gör jag en årssummering där jag räknar ut årets utgifter.

Utgiftsposter i min budget

Jag har valt att dela upp min budget i de här utgiftstyperna:

  • räkningar
  • boende
  • mat och förbrukningsvaror
  • fröer och plantor
  • transport
  • restaurang och fika på stan
  • apotek, kosttillskott, medicin
  • nöjen, semester, resor
  • böcker, tidningar, kläder, prylar, möbler
  • hus, trädgård, DIY
  • presenter och välgörenhet
  • firman.

Förklaringar till mina utgiftsposter

Nu blir det detaljerat och pratigt – den där långa berättelsen om hur jag resonerar om mina utgifter, med andra ord. 😉 Hoppa bara över det här avsnittet om du inte vill veta alla detaljer.

Som jag ser det är det upp till en själv hur man vill dela upp sina utgifter. Det är inte självklart att just de här posterna ska vara med. Det är inte heller självklart vad som hör till vad. Jag väljer att bara räkna lån och amorteringar som boendekostnader, medan driftskostnader som avloppsservice hamnar under posten med det luddiga namnet “räkningar”. Till räkningar räknar jag alla fasta kostnader som jag har svårt att göra något åt. Egentligen är det nog en vettigare uppdelning att räkna in även avlopp och sådant i boendekostnaderna. Jag får klura på om jag ska flytta på dem.

Fröer och plantor har fått en egen kolumn. Jag vill inte att det ska ingå i matbudgeten, eftersom jag har ett specifikt belopp som jag försöker hålla mig till, och som handlar om att jag vill halvera våra matkostnader för att jag odlar en stor del av vår egen mat. Men jag vill inte heller att det ska ingå i de allmänna husutgifterna, eftersom fröer och plantor är viktiga investeringar – om vi köper ett fruktträd nu så kommer det att minska våra matkostnader längre fram. Till skillnad från ett bord, som inte kommer att ge någon avkastning.

I posten restaurang och fika på stan räknar jag även om jag köper alkohol på Systemet och dricker den hemma. Men eftersom min alkoholkonsumtion är så låg så är alkoholkostnaden ändå noll för det mesta.

Uppdelningen att möbler hamnar i prylar-och-kläder-posten och inte i husposten är inte heller självklar. Jag kan inte ens förklara varför jag gör den uppdelningen; det är bara min magkänsla som säger att det ska vara så. I husposten hamnar saker som trädgårdsredskap, belysning och verktyg. DIY, gör-det-själv, är saker som jag köper för att tillverka eller återbruka, till exempel nålar för att laga kläder eller lim för att limma ihop något som har gått sönder.

Firmans utgifter borde nog inte vara med i min budget. Jag vet att det inte är rekommenderat, men jag har alltid sett det som att det inte är någon skillnad mellan mina privata utgifter och utgifterna för min enskilda firma. Det är ändå jag som måste dra in pengarna. Jag behöver bland annat en dator och mat för att kunna jobba. Alltså måste se till att det finns tillräckligt med pengar för köpa en dator och mat. Om jag inte skulle ha pengar till en dator så måste jag dra ner på alla icke-nödvändiga utgifter, till exempel nöjen, för att spara ihop till en dator. (Och det måste jag göra medan jag fortfarande har en dator, så att jag inte behöver stå utan om den skulle gå sönder.) På så sätt hänger de privata utgifterna ihop med firmans utgifter för mig.

Hur gör man när utgifterna skiljer sig mellan olika månader?

Posten nöjen, semester, resor behandlar jag lite speciellt, eftersom utgifterna kan skilja sig mycket från månad till månad. Jag räknar med att göra av med mer pengar på sommarsemestern. Och jag har även en terminsavgift som jag betalar två gånger om året för en sånggrupp som jag är med i. I min budget har jag skrivit in den summa som gäller för en vanlig månad, alltså en månad när jag inte ska betala terminsavgiften och inte heller har semester eller ska betala för något som jag ska göra på semestern. I Excel-cellen för nöjesbudgeten har jag även skrivit in en kommentar, där jag påminner mig själv om de här speciella tillfällena när jag räknar med extra utgifter, och att det egentliga årssnittet blir högre än det som står i budgeten för en vanlig månad.

Det är roligt att göra en budget!

Trots att jag som sagt har haft Excelarket med mina utgifter i flera år så blev det en helt annan sak nu när jag har en siffra att hålla mig till för varje kolumn. Jag har ett mål! Som kan mätas med en siffra! Jag älskar mätbara mål, så jag blev verkligen peppad av det här. Nu förstår jag äntligen varför folk pratar om att det är bra att göra en budget! Har du en budget? Om inte kan jag verkligen rekommendera dig att testa – kanske blir du lika peppad som jag.

Glada hälsningar
Jenny Forsberg

Hur månadsspara med oregelbundna inkomster?

Sedan vi köpte hus förra året har jag inte haft så mycket pengar att investera, och nu är jag sugen på att bygga upp ett kapital igen. Investeringar är en rolig typ av passiv inkomst, och jag vill ju gärna ha så många olika typer av passiva inkomster som möjligt.

Hittills har jag inte använt mig av fast månadssparande i särskilt hög grad, eftersom jag har så oregelbundna inkomster. Det har inte känts som en bra idé att det går ut pengar från kontot varje månad, samtidigt som jag inte vet att det kommer in pengar på kontot varje månad. I stället ser jag över månadens ekonomisituation varje månad, jämför inflödet av pengar med utflödet och sparar om jag har gått på plus.

Men nu känner jag mig ändå sugen på att ha ett fast månadssparande. När man följer personer som pratar ekonomi och investeringar så pratar de ofta om sparkvot. Att ha en sparkvot på 20 procent betyder att man sparar 20 procent av sin lön efter skatt.

Så hur räknar man ut en sparkvot när man inte har någon lön att gå på? Mina inkomster som frilansande soloföretagare beror på hur mycket jag har kunnat fakturera den senaste månaden. Och det kan jag aldrig – eller i alla fall mycket sällan – bedöma i förväg.

Men jag har koll på hur mycket lön jag i snitt hade förra året, så en fundering jag har är om jag skulle utgå från den. Och så räkna på en ganska låg sparkvot, säg 10 procent. (Eller det är väl inte så lågt kanske, men när man följer investeringsnördar och personer som vill göra en fire* så pratar de ofta om sparkvoter på 50, 60 eller till och med 80 procent, så därför känner jag mig lite futtig när jag pratar om 10 procent.) Men jo, jag har nog lust att starta ett månadssparande under sommaren, som är ungefär 10 procent av min snittlön per månad. Och så kompletterar jag det med min vanliga ekonomigenomgång varje månad och ser om jag kan spara mer förutom det fasta sparandet. Om jag märker det blir ohållbart, för att jag har för många och långa perioder med låga inkomster, så är det ju bara att avsluta månadssparandet igen. Så får det bli!

Hoppas att du har en fin sommar med massor av passiva inkomster – så att du kan vara ute och njuta medan pengarna trillar in. 🙂

*Fire står för financial independence retire early och innebär att man sparar mycket under några år så att man sedan kan bli ekonomiskt oberoende och gå i pension långt tidigare än den normala pensionsåldern – i en del fall redan i trettioårsåldern.

Glada hälsningar
Jenny Forsberg